Hantverk är precis vad det låter, något man skapar med sina händer. Själv vore det en dröm att fullt ut kunna behärska denna konsten. Se andra utför dessa skulpturer eller konstverk de har verkligen en förmåga och fallenhet för detta. Tänk om man hade dessa egenskaper att kunna skapa ett eget hantverk/föremål. Kallsmide, kolning, handgjorda stenverktyg, ljusstöpning, glasblåsning, trähantverk, målningar.
Alternativen inom området hantverk är många och syftet att framställa en färdig produkt som andra skulle uppskatta vore en sann dröm. Kunna göra anspråk på något eget som bara jag har tillverkat. Folk med mycket pengar och som har råd att köpa från dyra kända tillverkare inom olika hantverksområden, de skryter högt över dessa verk.
Själv vill jag försöka prioritera något annat än denna lönsamma marknad och det är att själv kunna skapa något sen hur det ser ut det skiter jag ärligt talat i bara det är något jag själv kan vara stolt över.
Tråd omfattar allt ifrån sytråd och tunnaste silke, ull, lin, bomull, syntet och så vidare i textila sammanhang till tråd av metalliska material, till exempel silver och koppartråd.
De förhistoriska människorna kände inte till trådar i vår bemärkelse. När det skulle sy ihop djurhudar till kläder använde de djursenor, som är utomordentligt starka.
Tråden utgörs som regel av en ensam tråd men kan också vara sammantvinnad. Av de textila trådarna av naturmaterial är det endast silket som är en fiber som ensam bildar en tråd utan att nödvändigtvis ha blivit spunnen. Alla andra trådar av naturmaterial måste spinnas, eftersom fibrerna är för korta för att bli tråd i sig själva. Silket kan dock sammantvinnas till grövre trådar. En del tråd av konstfiber kan göras som enkelfiber utan spinning.
Garn utgörs också av en eller flera trådar sammantvinnade till olika grovlekar. Tvinningen kan ha olika karaktär beroende på tillverkningssättet, och ger garnet olika egenskaper. Tvinningen kan ske antingen åt samma håll, som garnet är spunnet, eller åt motsatt håll. Tvinningsriktningarna anges med beteckningen s-tvinn eller z-tvinn (Jämför tågvirke, som kan vara linslaget eller trosslaget.)
Till exempel kan det vara väsensskilt att väva med mattlingarn från olika leverantörer om tvinningen i ena fallet givit ett stumt och hårt garn, och ett annat mattlin tvinnats så att garnet är mer poröst och fyllande. Resultatet blir att inslagen fyller väven helt olika.
Tråd kan klippas med handsax, men grov metalltråd av järn och stål kan skada saxen. För kapning av metalltråd i klenare dimensioner används avbitare, för grova dimensioner bultsax eller bågfil.
Begreppet ”konst” har haft olika betydelser under olika epoker. Tolkningen och användningen av begreppet skiftar heller inte bara över tid, utan också mellan individer och kulturer.
I antikens Grekland stod konstbegreppet för praktiskt kunnande, satt i kontrast till teoretiska kunskaper. Man skilde också på sådana aktiviteter som resulterade i verkliga ting och sådana som producerade bilder av ting. Ända fram till 1700-talet kallades sådant avbildande för just konst.
Under 1700-talet fick konstbegreppet gradvis en ny innebörd. Nu omtalades även själva konstobjekten som konst, inte bara kunnandet.
1900-talets postmodernism förkastade idén om att konsten skulle ha ett egenvärde eller ”inre kärna och mening”. Detta har förändrat synen på konstens ”äkthet” och frågan om ”god” och ”dålig” konst.
Verksamhet som syftar till att hos människor framkalla särskilda sinnesintryck som ger upphov till känslomässig eller tankemässig inlevelse och som vanligen innebär något slags högre njutning.
Smide är en formningsoperation av ämnen där man med hjälp av stora krafter låter materialet få en ny struktur. I princip kan man föreställa sig en dyna där mitten är urgröpt som en halv kula, och en stämpel som är urgröpt för den andra halvan av kulan. Lägger man en lagom stor kubik med material i däremellan och låter dyna och stämpel pressas ihop tillräckligt hårt omformas kuben till en kula i maskinen.
Tidigare värmde man upp ämnet (ofta en metall) och la det på ett städ (stor metallklump som ofta står på en stubbe, med en kon på ena sidan och en platt ovansida på den andra), sedan slog man på det med en hammare för att få den formen man vill (blacksmith). Vid bearbetning i kallt tillstånd får man bättre precision. När man gör bearbetningen i varmt tillstånd krävs det istället mindre krafter.
Då man får kontroll över hur kornen lägger sig i metallerna (hur bindningarna inuti ligger) ger smide resultat med god hållbarhet, styvhet. Det står därmed emot mycket nötning.
Idag används smide för till exempel bultar, handverktyg och järnväg.
Virkning är en teknik som blidar öglor och beroende på hur maskorna länkas ihop kan man få fram olika struktur på det virkade.
Virkningen utförs med ett mycket enkelt redskap. en 10 -15 cm lång smal nål med en krok i ena änden. Det kallas för vriknål eller virkkrok. En virknål kan vara tillverkad av olika material trä, plast, ben, stål.
Grundmaskorna utförs genom att sammanhängande öglor bildas på ett garn. Görs dessa öglor lösa kallas de luftmaskor och används ofta vid uppläggningen
Man kan få olika masktyper genom att kombinera olika sätt att sticka nålen i maskorna med olika garnomslag om virknålen.
Grundtypen av maskor är luftmaskor, smygmaskor, fastmaskor sedan finns också stolpar
virka är en rolig lek som inte borde göra om man inte kan för det är inte helt lätt…
Stickning är en textil teknik. Många av termerna inom stickning används också vid virkning även om det är helt olika tekniker att av garn eller tråd framställa textila produkter.
Stickningstekniken kom till Sverige under 1600-talet och konkurrerade snabbt ut den tidigare nålbindningstekniken. Orsaken till det snabba genombrottet för stickning var att ullgarn var lätt och billigt att anskaffa, att stickade alster ansågs ha vackrare utseende, men framför allt för att det går mångdubbelt fortare att sticka, jämfört med att nålbinda.
Många kläder är stickade. Fabriksstickat tyg som används till exempelvis t-shirtar och underkläder kallas trikå.
När man stickar lägger man upp det antal maskor som mönstret erfordrar för den del av plagget eller produkten som kan stickas i ett stycke. Från maskorna fortsätter arbetet att varv för varv tillfoga nya maskor.
Variationen i stickningen erhålls genom en blandning av räta och aviga maskor, omslag och sammantagningar, vilket inte har att göra med fram- och baksida på stickalstret, utan hur garnet löper in i maskan framifrån eller bakifrån öglan.
Slätstickning innebär att vartannat varv stickas med räta maskor och vartannat varv med aviga. Mönsterstickning eller bildstickning innebär en blandning av de olika masktyperna.
Tvåändsstickning är en gammal stickteknik som har varit nära att falla i glömska. Den liknar vanlig stickning på många sätt, men man använder hela tiden två trådar som snos om varandra vid varje maska.
Man kan välja att sticka med två stickor eller flera (rundstickning). Det finns även rundstickor, vilket är två stickor som sitter ihop med ett band.
Under senare år har stickning återigen kommit på modet. Det finns för närvarande många stickade plagg i modeaffärerna. Dessa är ofta maskinstickade, något som en stickare tydligt kan se.
Drevgarn eller drev är garn av lin eller hampa som är impregnerat med trätjära. Att använda drevgarn till drevning av en kravellbyggd båt eller ett träfartyg är en historisk känd företeelse. Drevgarnet är tätningen i bordläggningens nåt och slås in stumt med drevjärn.
Drevgarn kan användas vid drevning av timrade byggnadsdelar i hus,samt till exempel vid montering av dörrar och fönster.
Det är ju mkt intressant det här med rådgivning .
Tänk bara att man kan få hjälp med idéskapelse och produktionssätt eller materialtillgång…. allt kan man få hjälp med.
Det finns minst två Hemslöjdskonsulenter för varje län/region – en för textil slöjd och en för hård slöjd. I en del län finns det också konsulenter som arbetar speciellt med ungdomar eller internationell slöjd. Fem rikskonsulenter arbetar över hela landet med sameslöjd, knypplad spets och barn- och ungdomsverksamhet. Hemslöjdskonsulenternas uppgift är att väcka intresset för och förmedla kunskapen om slöjd. De förmedlar kontakt mellan formgivare och slöjdare för att utveckla bra slöjd till försäljning. De utbildar lärare i skolorna så att ungdomarna får arbeta med naturmaterial och traditionella slöjdtekniker. Det egna länets traditioner och behov är grunden i deras arbete och utifrån detta görs utställningar, böcker och undervisningsmaterial.
Hemslöjd, hantverksmässig tillverkning av bruks- eller prydnadsföremål urspr. i hemmet; för eget behov el. med tanke på försäljning. Ordet är känd i svenska språket sedan 1807. Hemslöjd är ett samlingsnamn för tillverkning av bruksvaror som kläder, hemtextilier, husgeråd, möbler, arbets- och transportredskap, på landsbygden utförd i hemmet för eget behov. Hemslöjd var fram till industrialismens genombrott den helt dominerande produktionsformen för sådana varor i Sverige.
Så småningom utvecklade vissa bygder husbehovsslöjden till saluslöjd. Det skedde tidigt i Västergötlands skogsbygd,Sjuhäradsbygden, varifrån textilier och träslöjd såldes av gårdfarihandlare, knallar, i hela landet. Ångermanland och Hälsingland var kända för sin linslöjd, som på 1700-talet hade en stark uppgång. I Dalarna utvecklades under 1800-talet slöjden till en viktig binäring. I de skilda socknarna specialiserade man sig på olika slöjdgrenar: i Venjan gjordes laggkärl, i Våmhus spånkorgar och hårarbeten, i Mora urverk, från Malung kom skinnarna som sydde pälsar osv. Norra Skånes skogsbygder är kända för sitt smide, sina spånkorgar och träarbeten, s.k. Göingeslöjd. Expansionen av saluslöjden vid mitten av 1800-talet krävde större marknader och samhället såg länge hemslöjden som en konkurrent till städernas hantverkare och manufakturer.
Hur var det nu, ont i öronen, i huvudet, i halsen, i hjärtat …. förkyld, mår nästan konstant illa. är uppsvälld.
SVININFLUENSA???
Jag gissar att det inte är det. De borde väl ha upptäckt det på mina blodprover, i förra veckan, när de faktiskt kollade upp typ alla mina blodvärden.
Jag blir ju inte frisk. Skit för det.
Var glad du som är frisk.
jag önskar att detta skitet försvinner snart.
jag vill verkligen inte vara sjuk längre nu. varit sjuk fram och tillbaka hela hösten. HEELA hösten och nu är det mars. Mars liksom, ska man inte bli frisk någonsin eller? det hela är iaf väldigt enerverande.
Fy för kyla, fy sör att vara sjuk?
När kommer solen när kommer värmen och när blir jag frisk????
klippeklippeklippe gräsemattan och den blir så fin.
jag vill att våren ska komma på riktigt nu, så man kan ut och klippa gräset och det börjar lukta sommar, jordgubbar till midsommar, ljumna kvällar.
Hehe, fast jag hatar myggen! galet va???
Jag är ju typ galet allerigsk mot myggbett, inte så mkt här i sverige kanske men utomlands slutar det med att jag ser misshandlad ut om det finns mycket mygg.
Hu för kryp och insekter, myggor, gråsuggor, insekter, fästingar, blä blä blä!
Så det är inte bara positivt med sommaren ni som tror det!
tänk att alla dessa bekymmer försvinner på vintern, man behöver inte heller oroa sig för beachsäsongen!
Stora problem här i världen eller hur? och aldrig blir det bra heller!! På sommaren är det för varmt… på vintern för kalls… på hösten för regnigt och på våren för blåsigt!
Nöj er ngn gång?????!